Välkommen till Kommandobryggan!

Hejsan,

Nu har det varit ett bra tag sedan jag skrev något på denna blogg så nu är det dags igen. Hänt mycket sedan förra inlägget men ska försöka ta det i tu och ordning.

Börjar med en häftig grej jag gjorde strax utanför Stockholm, i Årsta för att vara mera exakt. Det jag gjorde var att jag flög en Boeing 737 Next Generation i en fullstor simulator dock så rörde den inte på sig men var häftigt ändå. Flög rutten Stockholm Arlanda till Karlskrona som var en flight på ungefär 2 timmar och det var en lyckad flygning.

Strax innan dess så började vi köra turlistan med M/S Mälar Victoria i Mälaren, kanske är självklart hehe. Vi kör två turer nämligen tur och retur Birka samt svensk sommarkväll som innehåller en halvtimmes bryggdans. Stortrivs där, praktiserar och jobbar ombord som jungman. Men under praktiken så lär jag mig mycket med, praktiserar i och med att jag pluggar Skärgårdskapten KY Klart Skepp/Marina Läroverket i Stocksund. Så jag ska ned till Kalmar Sjöfartshögskola i höst och kommer bli riktigt kul, hittat boende redan men ska ned och kolla på det senare.

Vad händer här hemma då? Inte mycket, är ensam hemma i en vecka och händer absolut ingenting här men å andra sidan så blir ju dagen vad man gör den till. Vore kul att gå ut och kröka lite men får se om det blir av.

Det jag också har gjort är att jag har gjort brygg- och maskinrumsbesök ombord M/S Sandhamn från Waxholmsbolaget som var kul. Kör med fyra huvudmaskiner dvs. 2 på varje axel så 900 hästar per axel vilket är mycket. De har också azipods som är försedda med dubbla propellrar dvs en propeller på förom och akterom.


Sitter här och läser om hur man tar CE-körkort dvs. körkort för att köra långtradare som jag har velat ta länge. Så kanske man kan få köra Scania med deras goa V8 muller under baken på en och ha 18 växlar att välja mellan hehe. Är nämligen så att jag utan att överdriva älskar att köra och desto större det är desto bättre och tuffare tycker jag.



Scania ska det va, annars får det va! :)

Hejsan,

Nu är det dags igen för ett inlägg på denna blogg då jag inte har skrivit något på länge. Finns säkert flera anledningar till varför jag inte har haft tid till något inlägg. Men huvudorsaken är att jag har ganska mycket plugg att göra. Alltifrån navigation och meteorologi till fartygsstabilitet och marin engelska samt sist men inte minst även företagsekonomi.

Har ingen större plan om vad detta inlägg ska handla om, läst på olika bloggar om vad folk skriver och det verkar i dom flesta fallen vara rätt så oseriösa bloggar. Undrar egentligen hur mycket folk faktiskt bloggar, hur mycket folk berättar om sina liv helt öppet på nätet. Är därför jag iaf. försöker hålla mig till ett ämne nämligen sjöfarten som är mitt största och främsta intresse.

Önskar att jag kunde vara mer till havs och inte bara vid skolbänken, då skulle jag kunna skriva riktigt mycket om mina resor osv. Men den tiden kommer väll i framtiden när jag börjar segla på de sju stora haven, nöjer mig inte med skärgårdstrafiken i Stockholms skärgård. Vi har en jättefin skärgård men jag är inte sydd för att jobba i den utan vill ute på de sju stora haven, resa världen runt ombord ett fartyg i väder och fint. Se mig omkring i världen och uppleva saker å ting samtidigt som jag jobbar ombord, det är min främsta vilja och jag ska förverkliga den oavsett vad som krävs, kom ihåg det!

Sitter å lyssnar på en låt i Spotify men jag önskar att jag kunde spela samma låt ute på havet istället för på svenska landsbyggden.

Det finns saker som irriterar mig även om de inte är många, de flesta är inom sjöfarten och det är när folk som inte är sjöfartskunniga gör bort sig, ordet "färja" när de snackar om Stena, Silja eller Viking fartyg. Hur sjutton kan man kalla ett stort fartyg för en färja? Färja i mina ögon å öron är inget annat än en gul bilfärja som går i Stockholms skärgård. Det är definitionen av en färja och inget annat kan man kalla för en färja.


Det här är en färja, ser det här ut som ett stort Stena, Silja eller Viking fartyg? Svar nej!

En annan grej som faktiskt irriterar mig i detta land Sverige är vinterhalvåret, hur tråkigt väder kan det egentligen bli i detta land. Mörkt halva året och bara halt å kallt ute. Tror jag emigrerar till södra Frankrike eller nåt i framtiden. Saknar ju Belgien där jag bodde i 18 år under min uppväxt men där var det lika kallt och jävligt som i Sverige så gör ju inte ens saken bättre. Tråkigaste årstiden är när snön har börjat smälta och det blir vattenpölar överallt vart man än går och slask från bilarna på vägen.

Här om dagen när jag skulle gå till skärgårdskaptensskolan så gick det fan i mig inte att gå. Försökte att hitta olika asfalt ställen att gå på men där var det ju svart is istället som var tusen gånger halare än den vita isen. Höll ju på att ramla 30 gånger innan jag kom fram "in one piece". Att kommunen inte använder bättre/smartare utrustning för att röja även trottoarerna och inte bara vägarna. Som om de tror att vi människor inte har det svårt att gå när bilarna halkar runt på vägen. Iof. så har bilarna fyra hjul och vi har två fötter men det är ju svårare att gå än att köra bil i 99% av Stockholm.

Hej,

Sedan februari 2011 så har jag hållt på å pluggat på Maskinbefäl Klass VIII kursen, både ellära och själva maskin. Sedan här om dagen ganska så exakt ett år senare så hände det grejor.

Jag hade en skrivning i Maskinbefäl Klass VIII och den gick suveränt, kände mig nöjd när jag lämnade in tentan. Gick sedan å väntade på att få mitt provresultat via SMS. Vaknade på morgonen en lördag och hörde min telefon klicka till, tänkte...jaha då har jag fått ett SMS, vad kul :) Kollade på mitt SMS direkt och såg att jag hade fått VG dvs. toppbetyg på Maskinbefäl Klass VIII tentan.

Kändes skönt att jag slutligen kunde slå ihop påsen fylld med ellära samt maskindelar för att skriva Maskinbefäl Klass VIII examen och få VG på den som är maxbetyg.

Hej alla sjöfartsläsare,

Julen 2011 har just passerat och vi närmar oss sakta men säkert nästa år 2012. Ett år fullt med olika roliga grejor på programmet, allt ifrån praktik till högskolan. Men först av allt så börjar vi med en ovanlig syn på dagens promenix från Blockhusudden.

Idag när jag var ute på min promenix i soliga Stockholm så såg jag en ovanlig grej i Stockholm, vid Statsgården. Ni kanske kan gissa vad? Jo, det låg inte bara en Viking Line färja där utan två, och nej den andra var inte Viking Cinderella. De två Viking Line fartygen som låg vid Viking Line terminalen Statsgården var Viking Gabriella och Viking Isabella. Då tänkte jag genast två saker, 1: Varför ligger båda två där, ska inte det ena gå i annan trafik? 2: Var ska Viking Line Cinderella lägga till när hon kommer tillbaka senare på kvällen? Funderade vidare på det under min promenix. När jag kom hem så satte jag på min VHF och plötsligt så hörde jag "VTS Stockholm, Viking Cinderella inbound vid Fjäderholmarna".


Från vänster till höger: Viking Gabriella och Viking Isabella.

Då slog jag genast fram Webbkamera Stockholm över Statsgården och såg snart därefter Viking Cinderella sticka fram över träden och närma sig Viking terminalen. Men de andra två Viking Line fartygen låg kvar varav minst ett hade tagit Cinderellas "parkeringsplats" hehe.. Men hörde sedan på min VHF: "VTS Stockholm, Viking Gabriella leaving Statsgården for Tjärven". Så la Viking Gabriella ut och lämnade en plats åt Viking Cinderella som gjorde sin sedvanliga aktersladd/babordsgir för att vända runt vid Statsgården.

Nyår närmar sig sakta men säkert...
Som sagt tidigare, nästa år närmar sig sakta men säkert. Julafton gick över snabbt, bara en dag som forsade förbi mig. Han knappt med att fatta att det var jul innan det var över, men är väll så när man blir äldre..22 år..hehe. Får hoppas på att nyårsfirandet blir aningen längre och att jag kommer på några bra nyårslöften. Nästa år 2012 blir fullt av roliga grejor att uppleva, allt ifrån att praktisera ombord ett fartyg mellan minst 70 och max 1000 brutto. Till att plugga på Sjöfartshögskolan nere i Kalmar i tio veckor efter en sommar full av praktik på båt.

Pluggar till Skärgårdskapten och ska därför praktisera för att kunna få ut min Fartygsbefäl Klass 7 examen. För att sedan kunna efter utbildning jobba ihop en FB Klass 7 behöriget och sen "Matros Obegränsad Fart behörighet" (När jag har fått min Matros Obegränsad Fart behörighet då händer det grejor, kan jag i princip lova.) samt sist men inte minst FB Klass 6 behörighet.

På Kalmar Sjöfartshögskola ska jag tillbringa tio veckor dvs. höstterminen 2012, få köra simulatorer där vi ska öva på manövrering, lära oss Radar ARPA (Automatic Radar Plotting Aid) samt navigeringsinstrument, dvs. hur olika instrument funkar uppe på bryggan.


Bryggsimulatorn på Kalmar Sjöfartshögskola, dit jag ska hösten 2012.


Kalmar Sjöfartshögskola :)

Hej,

Har fått kommentarer på min blogg som säger att jag har missat de största sjöfartskatastroferna. Några av dom är Titanic och Estoniakatastrofen samt en del andra händelser. Eftersom jag alltid försöker lyssna på mina läsare så tänker jag skriva några inlägg om just detta med början Estoniakatastrofen. Jag är väl medveten om att detta kan vara ett känsligt ämne för vissa men jag är inte ute efter att trycka ned någon/skylla på någon/något. Utan jag skriver bara detta för att jag har en sjöfartsblogg och har ett stort intresse för sjöfarten samt att mina läsare önskar det. Så, till ämnet!

Den 28 september 1994 är än idag känd som en av de största katastroferna inom sjöfarten då fartyget M/S Estonia förliste under sin färd mellan Tallinn och Stockholm. Olyckan är den största inom fredlig sjöfart i nordliga vatten genom tiderna och en av de dödligaste över huvud taget under sent 1900-tal.


M/S Estonia innan hon förliste.

Orsaken till att hon förliste är inte riktigt känd, finns ganska många olika teorier beroende på vad man tror på själv. Min egna teori är dock efter att ha sett olika dokumentärer osv. att man framförde fartyget för snabbt i för hårt väder dvs. i för höga vågor. Då de ville hålla tidtabellen och det som hände var att när fartyget dunsade ner på vågorna så öppnades bogvisiret upp (dörrarna i fören på fartyget). Senare så föll hela bogvisiret av vilket ledde till att vattnet bara forsade rakt in i fartyget och det blev då sån vattenmassa inne i fartyget så att hon kapsejsade och sjönk.

Ombord fanns nästan 1000 personer, närmare bestämt 989 personer inklusive besättning. Av dessa 989 personer så var det 852 som miste livet i katastrofen, antingen att de följde med skeppet till havsbotten eller dog på annat sätt. Av dessa 989 var 552 svenskar och 501 omkom. Så det är den största katastrofen på lång tid. De allra flesta passagerarna tog sig aldrig ens ut ur det sjunkande skeppet, många av dessa var äldre personer som troligtvis hade svårt att agera snabbt.

Jag vet inte om detta stämmer men jag har för mig att de låg före i tidtabell vilket då får mig att undra en sak. Nämligen varför öste de på så med farten i denna sjögång eftersom de hade tid att sakta ned lite granna och ta det lugnt. Men är som sagt bara en sak jag har hört vet inte alls om det stämmer. Rätta mig om jag har fel!!

Fartyget M/S Estonia var inte byggd för att gå i sådana fartområden. Så man öste på med farten och verkade antingen inte bry sig om konsekvenserna eller att man inte visste att det kunde hända helt enkelt, är upp till var och en att tyda det. Estonia var byggd för andra fartområden vilket ledde till att hon inte tålde så hårda konsekvenser i sjögång. Har för mig att flera andra rederier ägde fartyget innan Estline tog över det och fick det att sjunka till slut.


M/S Estonia på havsbotten, här ser man tydligt att bogvisiret är avbrutet i fören på fartyget.

En annan teori eller kanske delorsak till varför hon förliste är att man tror att det fanns militärt gods ombord. Men även om det kan ha funnits militärt gods ombord så tror jag ändå inte på att detta kan ha lett till att hon sjönk. Tror mera på teorin att hon sjönk för att man körde för snabbt i för hårt väder eftersom bogvisiret slets av i vågorna.


Det avslitna bogvisiret på M/S Estonia som bärgades efter katastrofen för att försöka ta reda på orsaken till att hon förliste.


Bärgning av M/S Estonias bogvisir strax efter att hon hade förlist mitt ute i Östersjön mellan Tallinn och Stockholm.

Bland mina bilder på datorn så råkar jag faktiskt ha en bild av bryggan innan hon sjönk, kan vara kul/spännande för de som är intresserade.


Bryggan på M/S Estonia innan hon sjönk den 28 september 1994.


Fartyget fylldes med vatten i och med att bogvisiret slets av, vilket i sin tur gjorde att fartyget började få slagsida. Så mycket slagsida att fartyget välte och sjönk sedan på det sättet.

Hejsan,

Nu är det dags att skriva ännu ett nytt inlägg här på denna blogg.

För två veckor sedan så började jag på skärgårdskaptenslinjen strax utanför Stockholm, mera exakt i Stocksund, Danderyd. Utbildningen går ut på att vi ska få Fartygsbefäl Klass 7 examen och 12 månaders sjötid när vi har tagit examen därifrån. Sedan efter ytterligare 6 månader sjötid ute i riktiga arbetslivet så är tanken att vi ska få Fartygsbefäl Klass 7 behörighet. Vilket innebär att jag kan börja jobba som befäl ombord en mindre båt på max 70 brutto i inre fart. Sedan efter ytterligare sjötid så får jag Fartysbefäl Klass 6 behörighet och kan då jobba som befäl ombord ett fartyg på max 500 brutto i inre fart, dvs. ganska stort.

Så nu går dagarna åt att sitta hemma och plugga på navigation och sjömanskap när jag inte har föreläsningar så att säga. Jag tycker personligen att det är kul att sitta och ta ut kurser i ett sjökort. Sedan räkna ut den rätta kursen man ska åka med hänsyn till ström dvs. att vattnet rör på sig, avdrift - vinden blåser på båten, missvisning - jordens magnetiska nordpol flyttar sig lite granna för varje år. Samt sist men inte minst även deviation som är magnetiska felkällor ombord som påverkar kompassen olika mycket på olika kompasskurser.

KÖG  - Kurs över grund
S      - Ström (Vattenmassan man har båten i flyttar på sig inkl. båten)
KGV  - Kurs Genom Vatten
A       - Avdrift (Vinden blåser på båten)

K      - Kurs

M      - Missvisning (Magnetiska nordpolen flyttar på sig)

Km    - Magnetisk kurs
D      - Deviation (Magnetiska felkällor ombord själva båten)
Kk     - Kompasskurs


Gillar att använda olika sorters sjökortsbestick när jag ska räkna ut mina kurser osv, transportör och en kurslinjal är alltid bra att ha. Sedan så ser du en parallel linjal ligga i mitten på kortet. Den använder jag inte för tillfället men skulle gärna vilja lära mig hur man navigerar med hjälp av en sådan. Utan dessa går det inte att räkna ut den kurs man ska ha för att sedan räkna ut enligt en tabell vilken den faktiska kursen är med hänsyn till de fyra ovanstående faktorerna.

Vissa tycker säkert att det är tråkigt att hålla på med navigation, men jag skulle nog våga påstå att det är bland det roligaste som finns när man väl kan det hela, när man får ett flyt i det. Men när det gäller sjökort så gillar jag både gamla och nya. De gamla gillar jag för att de har de äldre namnen på öarna osv, t.ex. så hette Utö förr i tiden "Ut Ön". Samt att själva stilen som de är i är en sak att titta på bara det som de nya verkligen inte har. De nyare sjökorten är väldigt bra när man ska navigera, ger en himla massa information nästan för mycket ibland på vissa områden i vissa kort. Men är guld värt när man ska navigera då all information finns i kortet.

Maskinbefäl Klass VIII
Samtidigt som jag håller på och lär mig mera om navigation så har jag börjat en annan kurs som heter Maskinbefäl Klass VIII. Där jag lär mig allt om hur en dieselmotor funkar då man endast kör med diesel ombord den fartygsstorleken som jag utbildar mig för och större. Samt all kringutrustning nere i maskin som generatorer, pumpar, brandsläckningssystem, vattensystem och en lång lista av andra grejor samt ellära ombord från hur elen genereras ur en generator till det att instrumenten lyser uppe på bryggan. Maskinbefäl Klass VIII är för mindre motorer dvs. det ger mig ingen behörighet för att jobba med stora trevåningshusdieslar i stora handelsfartyg på flera 10.000 hästkrafter. Utan ger mig behörighet för att jobba på mindre motorer som motsvarar den motorstorlek som jag kan stöta på ombord när jag jobbar som fartygsbefäl klass 6 ombord. Så vi snackar om motorer i den här storleken ungefär, se bild nedan!


Scania D12 EMS är väldigt vanliga motorer ombord modernare fartyg som kör Scania istället för Volvo Penta. Själv så gillar jag Scania's motorer mycket mera än Volvo Penta. Så jag hoppas att jag får stöta på flera sådana här maskiner. När jag var nere i maskinrummet ombord minröjaren M20 vid Vasa muséet så var det två stycken Scania D11 i den, mysiga grejor det.

Hej,

Nu är det på tiden att jag skriver ett nytt inlägg på denna blogg, om en sak som jag tycker är rent utav förjävlig i Sverige, nämligen att den svenska regeringen inte verkar bry sig något om att bevara den svenska sjöfartstraditionen sedan Vasas tid.

Fler och fler fartyg flaggas ut och det verkar inte som att den svenska regeringen bryr sig ett endaste dugg om det, förstår ni inte att det ni gör leder till att svenskt sjöfolk kommer bli arbetslösa, om inte så är det på tiden att ni gör det nu. Man har ju redan behövt dra ned på antagningsplatserna på sjöfartshögskolan i Göteborg, Chalmers Lindholmen. Är bara en tidsfråga innan samma fenomen sprider sig till Kalmar Sjöfartshögskola. Sedan så har vi skärgårdstrafiken som än så länge iaf. verkar vara under svensk flagg men är väll bara en tidsfråga innan den tas över av Filippinare eller folk från andra låglöneländer med. Är ni verkligen säkra på att det är det ni vill i regeringen, att de stora fartygen ska försvinna från oss och att skärgårdstrafiken ska gå under utländsk flagg???

Sedan en annan sak som jag inte riktigt tror att ni har insett är att, hur ska man kunna bli svenskt sjöbefäl om man aldrig kan utbilda sig till det, för att det knappt finns några svenska fartyg att få sin praktik på under sin utbildning, samt senare under arbetslivet. Det går ju inte om andra folk tar över de platserna. Vill ni verkligen att man ska börja sjöfartshögskolan och sedan medan man gå där få reda på att man inte kan ta examen för att det inte finns några fartyg att tjäna ihop sin sjötid på? För det är precis så det är idag ifall.


Det är på tiden att ni gör något åt denna fråga, att ni börjar tänka ut något politiskt vettigt förslag innan sjöfarten går i graven helt och hållet, för ni är inte så långt borta. Och om ni tror att ni ska kunna få tillbaka fartygen sedan efteråt dvs. när det är försent så kan ni lägga ned den iden för det kommer inte ens i närheten av att hända.

De andra länderna klarar av att konkurera internationellt men när det kommer till Sverige så är det tydligen bara "Nej" alternativt ett "SIS - Svenskt Internationellt Skeppsregister" som blir svaret på frågan. Klarar resten av världen av det så klarar vi av det, om ni bara gör något åt det och inte bara struntar i frågan!!!

Hejsan,

Detta inlägg kommer att handla om det senaste inom sjöfarten. Kommer också försöka skriva om hur de olika högskolorna i Sverige och Åland påverkas av utflaggningen av svenska fartyg. Ska också försöka få med en del om en intressant artikel som jag läste i en sjöfartstidning.

Utflaggningen av de svenska fartygen
Det har hänt flera saker inom sjöfarten på den senaste tiden, bland annat så håller den svenska sjöfartstraditionen/sjöfartsnäringen att dö ut. Tidigare så hade vi riktigt många fartyg som seglade under svensk flagg, idag så har vi bara 143 stycken än så länge som bär en svensk flagga. Jag tycker detta är förjävligt att vi inte kan ha en konkurerbar svensk sjöfart i Sverige. Utan att vi måste flagga ut våra fartyg samt införa ett register med namnet "SIS - Svenskt Internationellt Skeppsregister". Det här registret SIS håller nu, dessa dagar på och diskuteras inom regeringen hur man ska göra. De kanske tycker att det låter som en jättebra lösning men för oss som jobbar till havs eller utbildar oss för att i framtiden jobba till havs, så är det rena mardrömmen. För vad SIS innebär är att rederierna kan anställa icke-européer bara för att de tar mindre i lön. Jämfört med vad en europeisk besättningsman skulle göra, därav så kan rederierna ge sparken åt t.ex. ett svenskt sjöbefäl. Bara för att han kostar mer än vad en Filippinare gör eller liknande i form av lön.

Detta innebär i sin tur att högskolorna drar ned på antalet intagningsplatser på sjökapten- och sjöingenjörslinjen. Eftersom de i slutändan inte kan få ut sin praktik för att få sin examen. Samt även om de skulle få ut sin praktik och examen så är det inte alla som får jobb efteråt. Likaså är det på sjöfartshögskolorna på Åland, där har de inte ens praktikplatsgaranti som de har i Sverige i Kalmar och Göteborg Chalmers. Åland har också problem med praktikplatserna. 

Jag hoppas verkligen att den svenska regeringen kommer med något vettigt förslag/lösning på dagens sjöfartsproblem. För så här kan det ju för sjutton inte hålla på så mycket längre till utan stora konsekvenser.

Har hört talas om tonnageskatt lösningen vilket skulle innebära att man kan sparka besättningen ombord men fortfarande ha fartyget under svensk flagg. Är bättre än Svenskt Internationellt Skeppsregister - SIS, iaf. men det finns väll ändå bättre lösningar?

Sjöfartsutbildningar
Har länge väntat på mitt resultat för skärgårdskaptenslinjen. Ända tills det en dag låg ett brev innanför dörren när jag kom hem från jobbet. Som gällde Skägårdskaptenslinjen och jag kunde knappt vänta med att ta upp brevet och se resultatet. Så det gjorde jag och när jag hade fått upp antagningspappret från kuväret så såg jag: Du är antagen till utbildningen". Då blev jag riktigt glad faktiskt samt nöjd med det plugg jag har gjort för att komma in på den sjöfartsskolan, ute i Danderyd Stocksund.

Efter avslutad examen från skärgårdskaptenslinjen så kommer jag att ha Fartygsbefäl Klass VII (7) examen och 12 månaders sjötid. Sedan för att obegränsat föra befäl i inre fart så krävs det ytterligare 12 månaders sjötid, dvs. totalt 24 månader. Sedan för att obegränsat föra befäl ombord en Fartygsbefäl Klass VI (6) båt så krävs det ytterligare 12 månader, dvs. totalt 36 månader. Är inte förän man har FB Klass VI (6) behörighet som man kan sitta uppe på bryggan ombord Waxholmsbåtarna och föra befäl ombord obegränsat i inre fart. Waxholmsbolaget har några båtar som kräver Fartygsbefäl Klass V (5) behörighet dvs. det man får efter avslutad Sjökaptensutbildning på högskolan. De kommer jag inte få köra då jag max kan få FB Klass 6 (VI). M/S Söderarm, M/S Sandhamn och några till men de är ganska få, men förutom dom så kan jag få köra allihopa i princip.

Hur går man tillväga: skärgårdskaptenslinjen -> befälhavare ombord Waxholmsbåt?
Är enkelt att säga så här på förhand vilka fartyg man kan köra på sin Fartygsbefäl Klass VI behörighet, lätt att drömma sig bort vilket inte är fel i alla lägen. Men i realiteten så är det mycket lång kö för att överhuvudtaget bli anställd på Waxholmsbolaget rederi, sedan är det en lika lång kö för att bli befäl ombord en Waxholmsbåt. Så för de som tror att man får sätta på sig en vit skjorta och köra båt precis efter examen från skärgårdskaptenslinjen kan tänka om. För så är det verkligen inte, inte ens i närheten skulle jag nog vilja påstå. För först så måste man jobba i cirka 4 års tid för att tjäna ihop tillräckligt med sjötid.

När man går ut från skärgårdskaptenslinjen så har man 12 månaders sjötid med sig i bagaget dvs. 1 år. Men för att få ut sin "Matros - Obegränsad Fart" behörighet så måste man ha minst 1 års sjötid sjötid utöver de redan 12 månader från utbildningen. Sedan när man har det så kan man söka jobb ombord ett stort fartyg á la Viking Line, Silja Line eller dylikt. För att jobba där tillräckligt länge så att man får sin Fartygsbefäl Klass 6 behörighet. Först när man har det så kan man börja köra Klass 6 båt med vit skjorta och axelklaffar.

Sedan medan man gör det om man jobbar på en tillräckligt stor båt så tjänar man ihop en del sjötid inför Klass 6. Sedan vid ett senare skede så måste man byta till styrman ombord ett Klass 6 fartyg för att en dag få ut sin Klass 6 behörighet. Sedan när man har gått igenom alla dessa steg vilket tar många år så kan man börja intressera sig för Waxholmsbolaget men som sagt tidigare så är det lång kö även då. Men jag brukar säga att det man sliter med i flera år får man oftast en belöning av i slutändan genom att sitta på bryggan på en Waxholmsbåt och ha Stockholms skärgård som arbetsplats. Tänker man så, så är jag beredd att slita i flera års tid.


M/S Värmdö från Waxholmsbolaget, för att föra befäl ombord en sån här krävs FB Klass VI behörighet, dvs. totalt 36 månaders sjötid/3 år.


Kommandobryggan uppe på M/S Gällnö som är en Klass VI båt dvs. en som man får köra efter 36 månaders sjötid. Skärgårdskaptenslinjen. Den här båten styr man genom att använda dubbla joysticks som går att vrida hela 360 grader. Dvs. man vrider runt hela propellern 360 grader på axeln istället för att ha ett roder. Så om man ska backa t.ex så vrider man runt hela propelleraxeln med motorn på hela 180 grader så att man riktar propellrarna förut, istället för akterut som de är åt när man kör framåt. Kallas på båtspråk för "Azipods". Sedan så har man ju bogpropeller som man tillsammans med azipodsen i aktern kan vrida runt båten på en fem öring alternativt förflytta rakt i sidled.

Skärgårdskapten -> Sjökapten
Artikeln jag läste om i en sjöfartstidning som jag prenumererar på SST - Svensk SjöfartsTidning. Så stod det att en chef på Chalmers Lindholmen Sjöfartshögskola i Göteborg. Ville införa en ytterligare sjöfartslinje som är på 2 år. Utbildningen ska altså vara en vidaregående linje som man kan gå om man vill läsa till sjökapten efter att man har läst till skärgårdskapten och det tycker jag är en utmärkt ide. För så som det är idag så måste man läsa hela 3-4 år på sjökaptenshögskolan trots att man har gått på skärgårdskaptenslinjen innan. Så jag tycker att den personen som har kommit på denna ide och driver den framåt med sin artikel har en mycket vettig och genomtänkt ide. Och jag ger honom all lycka till att han får sina önskemål igenom riksdagen där det diskuteras idag. För varför ska vi behöva gå om hela sjökaptenslinjen när vi redan har pluggat 2 år på sådana saker, samt inkluderat i dessa två år fått 1 års praktik ombord till sjöss.


Waxholmbolagets fartyg på rad, dessa fartyg har en sak gemensamt nämligen att de ser precis likadana ut förutom några få skillnader. Samt att varje gång de kommer till en brygga så måste de öppna upp fören på båten som ett stort gap. Kallas också för V-båtarna.

Hejsan,

Hejsan,Inlägget jag skriver nu kommer handla om var jag är, gör/har gjort samt lite framtid. Börjar med att skriva lite om var jag är.

Är på landet här och jag har det tråkigt lite då och då. Men så länge man har internet uppkoppling så kan man ju hålla sig sysselsatt iaf. Dock så funkar internet bara si så där, men igår och idag så har det funkat utmärkt faktiskt. Så man ska inte klaga på något som funkar för då kanske det slutar funka ordentligt. Och det vill man ju inte.

Anledningen till att jag är här på landet, helt ensam är för att jag håller på och pluggar inför min Maskinbefäl Klass 8 examen. Började plugga på den innan jag fick jobb dvs. för 2-3 månader sedan så började jag plugga. Skrev då också en Maskinbefäl Klass 8 examen. Men som jag bara klarade 1/3 ut av dvs. jag klarade det kapitlet som heter ”Kringutrustning”. Så jag har ”Ellära” samt ”Maskin” kvar att plugga in, och det är det som jag håller på och pluggar in nu.

Att lära sig maskin/motorns namn på alla delar, hur motorn fungerar i förhållande till vart annat är inte så svårt tycker jag. Utan det som är den svåra biten i det hela är elläran. Att förstå sig på hur elektricitet funkar på alla möjliga olika sätt. Serie- och parallellkoppling av resistanser eller batterier, räkna ut batteriets inre resistans (Ri) som också kallas för Elektromotorisk Kraft (Emk) är bara en av de två grejor man måste kunna. Sedan så behöver man också kunna bland mycket annat. Så det är elläran jag håller på med nu och maskin kan jag för det mesta redan så det är bara att repetera och kolla upp om man är osäker på någon del, eller något bars tryck som finns många olika lufttryck i en motor som ska vara rätt, temperaturer osv.


En 12 liters Scania DI12M EMS på 6-cylindrar med en effekt på 750 hästar. (12-liters DI12M EMS.) Maskinbefäl Klass VIII gäller för motorer i den här storleken samt ganska så mycket större. Men inte för stora maskiner som sitter i de stora fartygen för då måste man gå sjöingenjörslinjen på högskolan.

Framtid
Om några dagar så kommer det förhoppningsvis att hända något stort, dvs. jag kommer få hem ett brev i brevlådan. Det brevet som jag kommer få hem i brevlådan kommer att gälla min antagning till Klart Skepp – Skärgårdskaptenslinjen, ute i Danderyd Stocksund. Där jag inte har varit på intervju men jag har en god kontakt där samt att jag har varit där på Öppet hus/Hamnens dag som de kallar det. Slutet av denna månad juni 2011 så kommer det bli mycket spännande att få reda på om jag har kommit in eller inte. Slutet av denna månad juni 2011 så kommer det bli mycket spännande att få reda på om jag har kommit in eller inte.

Hejsan,

Detta inlägg kommer att handla om dagens nyhet, surfade nämligen runt på nätet tidigare idag och kom då fram till en grej som jag ska skriva om här. En ganska maffig och häftig sak som är sjöfartsrelaterad.

(Bruttoton är ett mått på volymen inne i båten i stängt utrymme. Så t.ex. en vanlig fritidsbåt med ruff har några bruttoton då det är ett stängt utrymme förutsatt att det finns en dörr att stänga till ruffen med. Däremot om man tar en båt som inte har en ruff alls utan bara är en ""Daycruiser" så har den 0 bruttoton).

Som sagt, tillbaka till ämnet, det jag kom fram till när jag surfade på nätet var då att om man kan köra en skärgårdsbåt på max 500 bruttoton med Fartygsbefäl Klass VI. Så borde man också kunna köra en bogserbåt på max 500 brutto med samma Fartygsbefäl Klass VI. Och mycket riktigt så är det så, för man tror att eftersom man ska bogsera stora handelsfartyg så borde man ha Sjökaptensutbildning dvs. Fartygsbefäl Klass V och nedåt till Klass 1. Men så är det inte och jag blev desto gladare när jag såg att det fanns som alternativ till att köra skärgårdsbåt. För att köra bogserbåt är grejer som är riktigt maffigt då de iof. inte går så fort men de är enormt starka då de ska kunna dra gods/fartyg. Är helt annorlunda att köra en bogserbåt jämfört med ett vanligt handelsfartyg då propellrarna är monterade och går att vrida på helt annorlunda sett. Om man tittar på undersidan av en bogserbåt så sitter det propellrar både i fören, aktern samt på båda sidorna. Så man har en del uppe på bryggan att hålla reda på om man säger så. T.ex. så kan man rotera med bogserbåten 360 grader samtidigt som man kör den framåt och samtidigt förflyttar den i sidled. Vilket är omöjligt med ett stort handelsfartyg. 


Bogserbåten Svitzer, som är en tysk bogserbåt som håller på och bogserar något stort fartyg som inte är med på bild. Är så här som en bogserbåt ska se ut, maffig och kraftfull i utseendet. Gillar de tyska bogserbåtarna samt de svenska då vi har ganska liknande i Sverige på framförallt västkusten - Göteborg.

Man kan inte gå direkt vidare från att ha fått sin Fartygsbefäl Klass VI behörighet vilket man får efter flera års sjötid. För att få sin Fartygsbefäl Klass VI behörighet så måste man jobba i minst 4 år, 2 år som sjökapten på Klass VII fartyg sedan 2 år som styrman på Klass VI fartyg. Innan man får ut sin Klass VI behörighet och kan då köra ett fartyg på max 500 bruttoton i inre fart som sjökapten, dvs. man kan inte åka till Åland eller så på den. Utan då krävs Sjökaptensexamen från högskolan då man får köra på obegränsat fartområde.


Okänd bogserbåt som ligger akterom ett stort handelsfartyg och bromsar ned det inför att det ska komma in till hamn längre bort. Då vissa fartyg har så lång bromssträcka att man måste ha bogserbåtar som ligger i aktern och bromsar ned det snabbare. Annars skulle fartyg inte ha en endaste chans att bromsa ned i tid. Alternativt så skulle det behöva bromsa ned långt innan hamnen och det är inte ekonomiskt bra.

Bogserbåtar kanske låter nördigt men det är mycket maffigt att köra sådana, då man har enormt många hästkrafter nere i maskin. Så man kan t.ex. komma in till kaj i maxfart för att sedan bromsa ned på bara några meter, typ halva bogserbåtslängden. Då bogserbåtar har stora propellrar med ett enormt vridmoment i för att klara av att utföra ett tungt arbete som bogserbåtar är byggda för. Vilket handelsfartyg inte är gjorda för på samma sätt.